×

 Assyrier, evangeliet och en familjeberättelse

Shlama Lou-Kuhn! Detta är en assyrisk fras som betyder “frid vare med er.” Vi byter ofta dessa ord när vi hälsar på släkt, vänner och främlingar. Assyrierna är ett gästvänligt folk som älskar att äta mat och fira olika händelser.

Assyrier har också starka band till sina kyrkor. Syftet med denna uppsats är att dela några saker jag upptäckt gällande det assyriska folket, att visa Guds hjärta för assyrierna och att dela en personlig berättelse om min bakgrund som assyrier.

Assyrier, introduktion

Assyrierna är ett folk vars historia sträcker sig tusentals år tillbaka. De har Abram som utgångspunkt, som kom från Kaldéernas Ur (1 Mos 12). Idag är assyrierna dock en minoritet i Irak, Iran, Syrien och Jordanien. På grund av förföljelser har assyrierna blivit ett utspritt folkslag och saknar ett eget hemland. Bara i Irak är de 500 000, men siffrorna dalar dag för dag.

Assyrierna identifieras som kristna av börd, och inte nödvändigtvis genom evangeliet. De består av tre huvudinriktningar: Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka, kaldeisk-katolska kyrkan och den protestantiska kyrkofamiljen. (Dessutom finns syrisk-ortodoxa och syrisk-katolska kyrkan.) Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka bekänner sig till en villolära som kallas “nestorianism”, och saknar urskiljning och förståelse i språkliga skillnader som görs mellan Väst- och Östkyrkan. Kaldeisk-katolska kyrkan är av östlig rit men har full kyrkogemenskap med romersk-katolska kyrkan, medan protestantiska församlingar ofta hör till presbyterianska kyrkan, United Church of Christ, eller har gemenskap med icke-samfundsbundna församlingar i Australien, Kanada, England och USA.

Gammaltestamentlig bakgrund

Ordet Assyrien eller assyrisk förekommer över 114 gånger i Gamla Testamentet (mestadels i Daniel, Hesekiel, Jesaja, och Jona). Då räknas inte kungarna i det assyriska riket och andra besläktade namn med, såsom kaldéer, araméer, nineviter och inte heller babylonierna. Bibeln lägger fram assyriernas historia längs två linjer: Gud dömer folket för dess olydnad när det gäller tillbedjan och behandlingen av Israel (Jes 37), och Gud skänker nåd åt assyrierna genom profetens budskap (Jona 3:10).

Assyrierna uppstod som en supermakt i Mellanöstern som bestod i flera hundra år. År 733 f.Kr. tog kung Tiglat-Pileser det israeliska Nordriket i fångenskap (2 Kung 15:29), och tre år senare erövrade kung Salmaneser Samaria och tog ännu fler slavar (2 Kung 18:9-12). Assyrierna belägrade till slut Israel för att uppfylla Jesajas profetia att Gud skulle använda assyrierna som sitt “vredes ris” (Jes 10:5-19). Gud skyddade samtidigt sitt folk från assyriernas våldsamma anfall genom att döda 185 000 soldater på en natt (Jes 37:36).

Två framstående historier

Två historier i Gamla testamentet visar på ett särskilt sätt Guds nådefulla hjärta mot assyrierna. För det första läser vi i Gamla testamentet om Jona och hur han vägrade att gå till Nineve. Men det onda Nineve omvände sig i ödmjukhet och blev skonat av Gud. En andra berättelse handlar om den spetälske befälhavaren Naaman, som fick ta emot helande genom profeten Elisa (2 Kung 5). Båda berättelserna visar hur Gud sträcker fram försoning till människor. Ett enkelt budskap gör något radikalt med ondskan i deras hjärta. “Om fyrtio dagar skall Nineve bli ödelagt” är en kallelse till omvändelse. “Tvätta dig och bli ren” är en kallelse till alla människor att höra evangeliet som renar från synd.

Dagens Assyrier tror att Gud ska välsigna dem, och bana en väg så att Israel och Egypten ska komma att tillbe—så att de tre folken ska tillbe tillsammans. De tror att Jesajas löfte i Jes 19 ännu inte uppfyllts (vv. 23-25) och att Guds kärleksfulla ord om Israel nu gäller både Egypten och Assyrien: De tillhör honom och är skapade av honom (Jes 10:24; 43:6-7).

Assyrier och evangeliet

I Nya testamentet omnämns assyrierna igen som ett vittnesbörd om Guds nåd. Jesus använder dem för att belysa de religiösa ledare som inte omvänder sig utan förkastar Jesus som Messias. (Matt 12:41ff; Luk 11:32ff). “Nineves män ska stå upp” vittnar om att även en hänsynslös nation kan kapitulera för Guds nåd.

Texten betyder förstås inte att alla assyrier kommer till himlen, utan att de måste ta emot evangeliet om Kristus. De behöver särskilt höra nådens budskap under dessa svåra förföljelsetider. “Nineves män ska stå upp i domen med detta släkte” vittnar för världen om att vi även i mörka tider kan se tecken på nåd.

Personlig berättelse

Varför är assyrierna så viktiga för mig? För att jag är första generationens assyrier som bor i USA. Min familj flydde under den andra förföljelsevågen på 70-talet. Ett beslut att lämna sitt hemland görs inte förhastat. När vi lämnade vårt land innebar det att vi fick ge upp vår identitet, men min familj kände att Jesu ord gällde dem: “När man förföljer er i en stad, så fly till en annan.” (Matt 10:23).

Förföljelse är inte främmande för assyrierna. Assyrierna har upplevt två förföljelsevågor på 1900-talet. Den första vågen kom 1918 (under första världskriget) när de osmanska turkarna invaderade Iran. De tvingade assyrier att dricka gift m.m. (känt som assyriska folkmordet). Sedan, från 60- till 80-talet, tvingade islams framväxt assyrierna att fatta nya drastiska beslut om förändringar. De hade att välja mellan att konvertera eller dö, göra vapentjänst eller möta orättvisa. Unga assyriska män blev inkallade till militärtjänst för att kriga vid frontlinjerna från 60- till sena 70-talet.

Mina farbröder, fastrar, kusiner och närmaste familj beslöt sig för att lämna Irak för att hitta bättre förutsättningar och ytterst sett trygghet för sin familj. Efter att de kom till USA arbetade de hårt för att inte hamna i fattigdom. Min far och mina farbröder hade flera jobb och lärde sig samtidigt engelsk,a för att göra sig förtjänta av medborgarskap. Senare kom även mina farföräldrar till USA för att, likt andra assyriska familjer, slippa undan förföljelse.

Våra släktingar talar ofta om den gamla tiden, sin kamp och den stora osäkerhet de stod inför. De berättar om svårigheter, krig, bristen på läkemedel, pengar och religionsfrihet. Men trots all kamp lämnade Gud dem inte utan hjälp. Dessa berättelser fungerar som påminnelser om Guds nåd, inte bara för dem utan också för mina barn som delvis har lärt känna Jesus genom berättelserna från mitt assyriska arv.

Be att “Nineves män ska stå upp” med detta släkte, och lära känna Kristus. Och be att de till slut ska befrias från förföljelsen. Push B’ shlama! “Förbli i friden!”

 

Översatt av evangeliecentrerat.se

Is there enough evidence for us to believe the Gospels?

In an age of faith deconstruction and skepticism about the Bible’s authority, it’s common to hear claims that the Gospels are unreliable propaganda. And if the Gospels are shown to be historically unreliable, the whole foundation of Christianity begins to crumble.
But the Gospels are historically reliable. And the evidence for this is vast.
To learn about the evidence for the historical reliability of the four Gospels, click below to access a FREE eBook of Can We Trust the Gospels? written by New Testament scholar Peter J. Williams.
LOAD MORE
Loading