×

Carson om vad som gör en bibelkommentar bra

Bibelkommentarer.

Kanske blir du trött bara av att se ordet. Eller så vill du jubla. Du vill samla på dig mängder av dem, ja, hela samlingar. Du har en önskelista på Amazon som bevisar det. Men det är inte meningen att man ska samla på bibelkommentarer. Du ska titta i dem—vecka efter vecka, när du förbereder dig för att öppna skattkistan, Guds Ord, för Guds folk än en gång.

När sjunde utgåvan av D. A. Carsons New Testament Commentary Survey (Baker Academic) nyss hade kommit ut, uppmärksammade vi detta genom att ställa några frågor om bibelkommentarer till The Gospel Coalitions medgrundare och ordförande: Vad gör en kommentar bra, vad kan den inte göra, vad finns det för vanliga fallgropar, hur mycket tid bör vi lägga på dem, med mera.

*************

Vad gör en kommentar bra? Hur ska en vanlig pastor avgöra vilka kommentarer han ska skaffa?

Bra allsidiga kommentarer hjälper läsare att tänka sig igenom texten. Detta kräver en lämplig hantering av ord, meningar, tankeflöde, genrer, teologiska förutsättningar, kunskap om den historiska bakgrunden, och, i bästa fall, en kommentarförfattare som är ödmjuk, har en förkrossad ande och som bävar inför Guds Ord. Men de flesta kommentarer gör inte allt detta (och andra saker såsom att interagera med andra kommentarer) lika bra. Det är en av anledningarna till att man gör bäst i att titta i åtminstone två eller tre kommentarer med olika inriktningar.

De flesta kommentarer (med vissa undantag) är ganska dåliga på att få ihop exegesen av den aktuella texten med ett helhetsperspektiv på Bibelns teologi. Detta lämnar ett stort tomrum. Om man rusar från exegesen direkt till tillämpningen tar man ofta miste och kan driva mot sina egna, högst personliga, tillämpningar. Med andra ord är det viktigt att förstå varje del av Guds Ord och se till boken, samlingen och hela kanon, för att fatta hur texter leder mot Jesus och evangeliet, innan man försöker sig på att hitta tillämpningar.

I en vidare bemärkelse kan de flesta kommentarer inte hjälpa dig mycket med en trogen och talande tillämpning. Även om bibeltexten (förklarad av kommentaren) bör ha ett stort inflytande på hur ditt predikoutkast utformas, kan få kommentarer hjälpa dig med detta—och de flesta som försöker göra det är inte särskilt bra. Att läsa kommentarer kommer nödvändigtvis inte förvandla dig till en god exeget: sådant kräver en mer fokuserad läsning av själva texten.

Vilka vanliga fallgropar bör man undvika när man använder kommentarer?

För att nämna några: (1) Om du läser kommentarerna för tidigt i processen, och inte brottas med texten själv, blir du inte en skicklig läsare och allt du säger kommer kännas som andrahandsmaterial. (2) Om du läser kommentarer för sent, eller i värsta fall, inte alls, missar du att ta del av stimulerande tankegods från generationer av kristna och andra som gått före dig. Då kanske du förbiser viktiga saker som du inte borde ha missat. (3) Om du förlitar dig för mycket på kommentarer på bekostnad av att fortsätta läsa biblisk, historisk, systematisk och pastoral teologi, är det lätt att dina predikningar bara blir löpande kommentarer, istället för att bära hela tyngden och bördan i den föreliggande textens budskap. (4) Undvik att använda kommentarer som ett substitut för noggrann läsning och ihärdig bön. En sak vi behöver i vår förkunnelse är smörjelse, och det är någonting som kommentarer inte i sig själva kan ge.

I allmänhet, hur mycket tid bör ägnas åt att studera kommentarer när vi förbereder predikan?

Inte mer än 60-70 procent under din tidiga predikotjänst och inte mer än 50 procent när du mognar. Alla som tagit examen från en pastorsutbildning och fått en hyfsad träning vet hur man gör en någorlunda ansvarsfull exeges. Den svåraste delen i predikoförberedelsen är inte exeges och kommentarsläsning (förutsatt att du fått en bra utbildning), utan det är struktur, skrivande, formgivning, övergångar, flöde, språk, inledning och avslut.

Om en förkunnare bara hinner titta i till exempel två kommentarer för ett textavsnitt, vilka riktlinjer skulle du ge för hans val?

Konsultera olika sorters kommentarer (exempelvis en till grundtexten [om predikanten kan läsa grekiska och hebreiska] delvis för att hålla språken uppe, eftersom man tappar ett språk om man inte håller det uppe). En annan kommentar kan vara bättre på att själva utläggningen. Minst en av dem bör lyfta framviktiga saker om genren och tankegången i den bibelbok som studeras. I bästa fall reflekterar en av dem över tolkningshistoriken—till exempel vad kyrkofäderna sa, vad reformatorerna sa—medan en annan är bra på ord och syntax. Minst en av dem bör ha skrivits av någon som tydligt hungrar efter att bli styrd av Guds Ord. Jag bör tillägga att alla kommentarer är skrivna utifrån en eller annan infallsvinkel, och det är viktigt att ta reda på vad denna infallsvinkel är och ta hänsyn till den. Plötsligt verkar det orimligt att begränsa sig till två kommentarer!

 

Översatt av evangeliecentrerat.se

Is there enough evidence for us to believe the Gospels?

In an age of faith deconstruction and skepticism about the Bible’s authority, it’s common to hear claims that the Gospels are unreliable propaganda. And if the Gospels are shown to be historically unreliable, the whole foundation of Christianity begins to crumble.
But the Gospels are historically reliable. And the evidence for this is vast.
To learn about the evidence for the historical reliability of the four Gospels, click below to access a FREE eBook of Can We Trust the Gospels? written by New Testament scholar Peter J. Williams.
LOAD MORE
Loading