×

3 vanliga sätt att läsa Skriften

Jag blir alltid lite skeptisk när jag hör folk tala om att de hellre läser Skriften “andäktigt” och inte “akademiskt” (eller vice versa). Vem har sagt att vi måste välja? Det undrar jag.

Fast, även om jag ibland inte är så dålig på att upptäcka falska dikotomier måste jag komma ihåg att vi som människor är olika programmerade. Mänskligheten är inte ett hav av enformighet. Vi är inte kloner. Faktum är att vi som kristna är “förvaltare,” som Petrus skriver, av Guds “mångfaldiga nåd” (1 Petr 4:10).

Det bör alltså inte förvåna mig när Kristna närmar sig Skriften med aningen olika mål. För en del är det lätt att närma sig Bibeln med en mer “andäktig” hållning. För andra som är lagda åt det lite mer akademiska hållet kommer däremot ett mer vetenskapligt tillvägagångssätt mer naturligt.

För nästan två årtionden sedan skrev Richard Longenecker en artikel för Themelios (det finns fri tillgång till hela arkivet hos TGC) med rubriken: “On Reading a New Testament Letter—Devotionally, Homiletically, Academically” (Om att läsa ett nytestamentligt brev—andäktigt, homiletiskt, akademiskt).  I artikeln skissar han på tre vanliga sätt att läsa Skriften och pekar ut både fördelar och faror som vart och ett för sig har. (Longenecker fokuserar sig enbart på nytestamentliga brev, men jag tror att denna grundformel passar bra in på hela Skriften.)

Longenecker motsätter sig inte något av de tre sätten att läsa—bara att det endast finns ett. “Min tes,” förklarar han, “är att vart och ett av dessa sätt att läsa har sin egen legitimitet, men att alla tre i slutändan måste sammanföras för att ge en korrekt förståelse.”

Att läsa andäktigt

Huvudfokus i andäktig läsning, föreslår Longenecker, är “andlig vägledning och uppbyggelse”. Och det är här det börjar för de flesta av oss.

Det som gör att andäktig läsning fungerar är tydligheten och kraften i Guds Ord. Se på alla grupper som sprider biblar med den enkla övertygelsen om att en kombination av Ordet och Anden kommer föra människor till en frälsande relation med Kristus. “Och resultatet av deras vida spridning har gång på gång visat att de trodde rätt,” observerar Longenecker.

Bland annat påminner andaktsläsningar oss om att den helige Ande inte är fjättrad till mänsklig forskning. Upplysning och pånyttfödelse är båda mirakel som han utför— ja, ofta genom studiehjälp, men inte alltid. Ve oss om vi någonsin skulle tala illa om ett andäktigt förhållningssätt till Guds klara och mäktiga Ord.

Den andäktiga läsningen är inte immun mot fallgropar, dock. Longenecker säger att det lätt kan bli  att man “läser in sina personliga tankar, problem och idéer i texten” och så läsa den som om den bara speglade någon personlig situation eller bekräftade ens egen åsikt. Dessutom, även om vi förstår, tvekar vi ofta att använda vad vi läst i praktiken, för “ett sådant gensvar skulle kräva att vi bytte riktning i livet, vilket vi inte är beredda att göra.” Med andra ord lyckas vi greppa, men vi misslyckas med att göra (jfr. Matt 7:24-27; Joh 13:17; Jak 1:22).

Men dessa faror gör inte på något sätt andäktig läsning till någonting som är fel att göra. Skrifterna “föder den kristnes själ” och “används av Gud för att ge andlig näring åt sitt folk.” Så om du är mer akademiskt lagd, sträva även efter att växa i att läsa din bibel andäktigt. Sitt ner, sakta ner och bönfall den helige Ande att göra ditt hjärta mottagligt för hans uppmuntrande (Rom 15:4), närande (Matt 4:4), upplivande (Ps 19:8), glädjande (Ps 19:9), överbevisande (Hebr 4:12), helgande (Joh 17:17), och dyrbara (Ps 119:127) Ord.

Din själs hälsa beror på det.

Att läsa homiletiskt

Om den andäktiga läsningen fokuserar på uppbyggelse, är det förkunnelsen som är fokus i en homiletisk läsning. Man är noga uppmärksam på att tolka, paketera och tillämpa texten för en särskild publik. Homiletiska läsare ställer alltså naturligt frågor som: Hur skulle jag förmedla denna text för andra? Hur kan jag lära ut detta på bästa sätt?

Oavsett hur du är lagd, om du läser med syfte att förkunna så läser du även för att lyda. Den uppståndne Herren Jesus sände trots ut oss alla för att arbeta med undervisning (Matt 28:20; cf. 2 Tim 2:2; Titus 2:3-4).

Men vilka faror lurar bakom den homiletiska läsningen? Det är vanligt att man läser in sina egna organisatoriska strukturer på en text istället för att låta den tala för sig själv. Vi har t.ex. alla hört predikanter som begraver texten under sina allitterationsglada, retoriska floskler. Det kan också bli frestande att alltför snabbt leta efter relevans för nutiden eller låta “relevansen själv bli det enda kriteriet för sanning, och så vända Skriften till enbart en modern kommentar för vår tid.” Detta blir alltså bara ännu ett sätt att tysta ner Guds Ord med vår egen agenda (jfr Ords 18:13). Slutligen, att läsa Skriften “bara för att leta efter vad som kan förkunnas för andra, utan att andäktigt äta materialet för att själv få andlig föda” är en typisk fälla. Homiletiska genomläsningar som saknar en andäktig hållning kommer med tiden visa sig vara dödligt för anden.

Trots dessa risker är homiletisk läsning livsviktig. “Utan förkunnelse,” varnar Longenecker, “stagnerar den kristne och församlingen, och tar bara in, men ger aldrig ut.”

Att läsa akademiskt

Det finns även ett tredje sätt att läsa—ett akademiskt—som upplyser de föregående sätten och kan föra troende in i “djupare förståelse för Skriften och upphöjd uppskattning av tron.” En dykare upptäcker saker som vattenskidåkaren aldrig får se.

Givetvis hotar många faror att förstöra akademisk läsning också. Longenecker bekänner att “stolthet över sin egen bedrift, lättja efter att ha uppnått en titel, och att leva på gamla meriter istället för att driva sig framåt i jakten på förståelse” är stående faror för forskaren. Det är också lätt att bli så uppslukad av ett akademiskt område att man missar att uppskatta insikter som finns inom andra områden. Det här är risken med specialisering. Det är även frestande att bli så upptagen med den akademiska läsningen att man antingen försummar att läsa andäktigt (så att du blir avskärmad från den andliga näringen) eller försummar att läsa homiletiskt (och flyr från att förkunna evangeliet).

Hjälpsam triad

Longeneckers trefaldiga formel är inte uttömmande, men den ger ändå bra kategorier att rannsaka sig själv efter. Istället för att ställa olika läsningar emot varandra bör vi inse vad vi som individer dras åt, bygga på vår styrka och växa på områden där vi är svaga. Vad vi än intresserar eller specialiserar oss på, bör vi ju som Guds folk sträva efter att sammanfoga dessa olika förhållningssätt och odla ett mer balanserat förhållningssätt till hans dyrbara Ord.

I all vår vackra mångfald, må Herren ge var och en av oss nåd att läsa och ha glädje i våra biblar, som noggranna studenter, trogna lärare och livfulla efterföljare till Kung Jesus.


Översatt av evangeliecentrerat.se

Is there enough evidence for us to believe the Gospels?

In an age of faith deconstruction and skepticism about the Bible’s authority, it’s common to hear claims that the Gospels are unreliable propaganda. And if the Gospels are shown to be historically unreliable, the whole foundation of Christianity begins to crumble.
But the Gospels are historically reliable. And the evidence for this is vast.
To learn about the evidence for the historical reliability of the four Gospels, click below to access a FREE eBook of Can We Trust the Gospels? written by New Testament scholar Peter J. Williams.
LOAD MORE
Loading